Vindkraft
Vinden som energikälla har många fördelar, vi kan aldrig påverka den eller utarma den och den tar aldrig slut. Därför är vinden en av de naturresurser som vi kallar för förnyelsebara energikällor. Förnyelsebar energi är energi som kommer från källor som inte används i större utsträckning än vad som återskapas - resursen förnyas i samma takt eller snabbare än vår förbrukning av den. Människan har använt vinden som energikälla sedan lång tid tillbaka, bland annat för malning (väderkvarnar) och för att driva skepp framåt (segla). Idag är ett av användningsområdena att producera el med hjälp av vindkraftverk. Redan i slutet av 1800-talet byggdes i USA världens första elproducerande vindkraftverk. Verket användes för att ladda batterier och var i drift i 20 år. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Framgångarna har många orsaker, en är den i det närmaste totala avsaknaden av negativa miljöeffekter.
Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Utsläpp av växthusgaser ger en ökad växthuseffekt och en snabbare utveckling av de negativa effekterna, som att jordens temperatur ökar. Den ökande temperaturen medför att isarna smälter och att havsytan långsamt stiger. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser stabiliseras. Vindkraft är ett steg i rätt riktning.
Vinden som energikälla
Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi samtidigt som energikällan är gratis, vinden kostar inget att producera eller att använda och kräver inga tillsatser av annan energi under driften. En stor del av vår energi produceras idag från fossila ändliga bränslen. Vinden är en förnyelsebar energikälla och vindkraft är därför ett mycket bra komplement till vår energiförsörjning och ett steg mot en hållbar framtid. På 3-6 månader har ett vindkraftverk betalat tillbaka den energi som gått åt till tillverkningen (beroende på vindförhållanden på platsen). De flesta delarna i vindkraftverket går att återvinnas när det blivit uttjänt och kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen.
En annan fördel med vinden som energikälla är att vindkraft tar mycket liten markareal i anspråk för konstruktion, byggnation och drift. Ur ett livscykelperspektiv kräver vindkraften betydligt mindre mark än andra energikällor. Kraftverk som använder fossila bränslen eller uran kräver mark från utvinning av energiråvaran till avfallsanläggningar - gruvor, oljekällor, raffinaderier, hamnar och bränsleupplag samt själva kraftverket - alltså under hela produktionskedjan. Vindkraften kräver mark för fundament, vägar, transformatorer och annan utrustning. Om vindkraftverk ställs i grupper om flera verk uppfattas de ta upp en stor markareal, men eftersom 99 % av den areal där vindkraftverken placerats kan användas för annan verksamhet (jordbruk, skogsbruk, friluftsliv osv.) under verkens drift är det faktiska markanspråket hos en vindkraftpark mycket litet.
Hållbar utveckling
I EU och Sverige finns policys för hur vi som union och nation ska agera för att driva fram en hållbar utveckling. Policys för hållbar utveckling har också tagits fram på kommunala och regionala nivåer. I Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid (1987, Världskommissionen för miljö och utveckling, FN) definieras hållbar utveckling som " en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". I rapporten görs en indelning i ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Rapporten låg till grund för FN:s fortsatta miljöarbete och de världstoppsmöten som kommit att handla om miljö och hållbar utveckling. Tanken om en hållbar utveckling finns även som mål i Sveriges lag. Miljöbalkens (MB) övergripande syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. MB ska tillämpas så att återanvändning och återvinning samt annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Förnyelsebara energikällor ska användas i första hand.
För att kunna skapa ett ekologiskt hållbart samhälle krävs förnyelsebara energikällor som kan tillgodose vårt energibehov om vi ska kunna leva efter samma standard som vi gör idag. Därför arbetar Sveriges regering och EU med att ta fram mål för förnyelsebar energi och utöver Miljöbalken har vi i Sverige idag 16 miljömål för att säkerställa människors och miljöns välmående och en hållbar utveckling.
För att säkerställa att människors hälsa och miljön skyddas varaktigt
har regeringen också möjlighet att meddela föreskrifter om kvaliteten
på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt eller för att avhjälpa
skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö. Sådana
föreskrifter kallas miljökvalitetsnormer (MKN). Miljökvalitetsnormerna
får föreskrivas för hela landet eller för vissa geografiska områden och
anger föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan
utsättas för utan fara eller som miljön och naturen kan belastas med
utan fara. MKN kan anges för en viss angiven tidpunkt, under en eller
flera tidsperioder, förorenings- eller störningsnivåer som ska
eftersträvas (som inte ska överskridas eller underskridas) samt högsta
eller lägsta förekomst i naturen. När myndigheter och kommuner prövar
ansökningar för miljöfarlig verksamhet och vid planering för
planläggning ska de säkerställa att MKN uppfylls.
Vindkraftens bidrag till en hållbar utveckling
Vindkraft bidrar till att uppfylla 12 av de 16 svenska miljömålen samtidigt som branschen genererar en mer hållbar ekonomisk tillväxt. Ur ett regionalt och globalt perspektiv minskar miljöbelastningen markant jämfört med användningen av konventionella energikällor. Bland annat bidrar vindkraftverken inte, till skillnad från konventionella energikällor, till försurning, övergödning, marknära ozon och de konsekvenser som detta får för vår natur och således för oss själva. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft eftersom vindkraften inte bidrar med några utsläpp till luft, mark och vatten samt kan innebära att förorenande energikällor ersätts.
Sveriges miljömål (vindkraften bidrar till att uppfylla de gröna):
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i
Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt
vindkraftverk i Sverige kanske inte ersätter vatten- eller kärnkraft,
utan importerad kolkraft. Produktionen av 1 GWh el i ett vindkraftverk
bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med 370 kg,
koldioxid med 850 000 kg, kväveoxider med 2 600 kg, stoft med 100 kg
samt ett fast avfall i form av slagg med ca 52 000 kg i jämförelse med
ett koleldat kraftverk som använder effektiv reningsteknik. Dessa
siffror kan dock variera beroende på vilket kraftslag vindkraften
jämförs med samt beroende på vilka andra typer av kraftverk som används
i samma elsystem som vindkraftverket ansluts till och hur stor andel av
elen som vindkraften står för. I de flesta elsystem ger en ökad andel
vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra
miljöskadliga ämnen.
Energimål
Sverige
I Energipropositionen som antogs år 2002 föreslog regeringen ett produktionsmål för förnyelsebar energi i Sverige på 10 TWh till år 2010, samt ett planeringsmål för vindkraften på 10 TWh till år 2015. Energimyndigheten föreslog 2007 ett nytt planeringsmål för vindkraften för år 2020. Förslaget innebär en planering för 30 TWh år 2020, varav 20 TWh ska produceras på land och 10 TWh till havs. Sveriges vindkraftsproduktion i dag är drygt 1 TWh vindkraftsel per år men med planeringsmålet är förutsättningarna för en ökad produktion god. För att nå planeringsmålet krävs en kraftig utbyggnad av vindkraften på både land och till havs. År 2007 producerade Sveriges då 786 stycken vindkraftverk 1,18 TWh, vilket är en ökning med nästan 30 % från år 2006.
Elcertifikatsystemet är ett system som främjar utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Syftet med elcertifikatsystemet är att de förnybara energikällorna, däribland vindkraften, ska öka med 17 TWh till år 2016 jämfört med 2002 års nivå.
EU:s energimål och nuläge
Idag fyller vindkraften 3,7 % av EU:s elektricitetsbehov och år 2007 ökade kapaciteten i EU med 8,5 GW. EU har ett bindande mål på 20 % förnyelsebar energi i energimixen till år 2020. För att EU:s mål om att andelen vindkraft av den förnyelsebara energin år 2020 ska täcka 12-14 % av EU:s energibehov behöver vindkraftskapaciteten öka med 9,5 GW per år de nästkommande 13 åren. Detta betyder att 180 GW vindenergi år 2020 skulle producera 0,447 GWh elektricitet, vilket skulle täcka energibehovet hos 107 miljoner medelhushåll i EU och representera 18 % av den elektricitetgenererande kapaciteten i EU. Vinden var vid slutet av 2007 den förnyelsebara energiteknologi som än så länge gett mest lovande resultat, med 57 GW total kapacitet installerad i EU.
Tillståndsprocessen
För en vindkraftspark krävs bygglov för varje verk samt ett miljötillstånd för hela parken om den kommer att ha en installerad effekt på mer än 25 MW. Gothia Vind har som policy att söka miljötillstånd i alla projekt.
Bygglov
Ett bygglov söks enligt Plan- och bygglagen (PBL). Det är kommunens byggnadsnämnd som är den tillståndsprövande myndigheten i bygglovsärenden, varför en ansökan om bygglov lämnas till kommunen. Byggnadsnämnden prövar platsens lämplighet för vindkraft samt byggnadens utseende. Bygglovsansökan lämnas in när projekteringen kan börja på allvar, det vill säga när förundersökning är klar och visar på goda vindförhållanden osv. och om den ekonomiska kalkylen visar att projektet är en god investering.
Miljötillstånd
Miljötillståndet för landbaserade vindkraftsprojekt prövas av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. En ansökan om miljötillstånd ska innehålla en projektbeskrivning samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En MKB är en process som ska säkerställa att samråd sker med alla berörda parter för att minimera projektets miljöpåverkan i så stor utsträckning som möjligt. I prövningen av miljötillståndet är alltså processen den viktigaste delen. För att få miljötillstånd krävs att MKB-processens olika delar har genomförts korrekt samt att dokumentet är fullständigt, det vill säga att alla påverkanspunkter som bedömts viktiga i fallet har utretts ordentligt.
För att MKB-processen ska uppfyllas ska verksamhetsutövaren (Gothia Vind) hålla samråd med lokalbefolkning, myndigheter (länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd) och andra parter som berörs av projektet. Projektören är den som har ansvar för att samrådsförfarandet utförs, vilket inleds med en kontakt med länsstyrelsen om råd och upplysningar om hur samrådets ska gå till. MKB-dokumentet ska beskriva samrådsprocessen och de aspekter som där framkom samt de miljökonsekvenser som projektet ger under hela projektets livstid, från projektering till byggande, drift och avveckling.